bitcoin
Token

Bitcoin

(BTC)
Typ
Plattform
  • Överblick
  • Coindata
  • Marknader
  • Vad är Bitcoin?
  • Blockkedje-teknologi och Bitcoin
  • De 21 miljoner bitcoins och vart de kommer ifrån
  • Vem står bakom Bitcoin?
  • Vad är förmålet med Bitcoin?
  • Värdeutvecklingen, och turbulensen, till Bitcoin
  • Fördelarna med Bitcoin
  • Nackdelarna med Bitcoin

Bitcoin är kryptovalutans gudfar – bokstavligt talat. Då Bitcoin blev lanserad var det som världens första decentraliserade valuta, baserat på det som kallas för blockkedje-teknologi. Under de första åren tjänade tidiga investorer sig väldigt rika på sina Bitcoin.

Bitcoin har öppnat för kryptovaluta världen, och gett liv till nyskapande teknologi som är i stadig utveckling. Nu är Bitcoin en marknadsgigant, som det skrivs om i både norska och internationella medier. Det är också en väletablerad betalingform, även om den har fått mycket kritik, i huvudsak för värdeturbulensen.

I denna guide får du all information du behöver för att sätta dig in i Bitcoin-teknologin. Vi går igenom hur valutan fungerar, samt fördelar och nackdelar med denna revolutionerade pionären inom digitala betalingslösningar.

hva er bitcoin

Vad är Bitcoin?

En ren peer-to-peer-version av elektroniska kontanter vill göra det möjligt för nätbaserade betalningar att senda direkt från en part till en annan, utan att gå igenom en finansiell institution.

Satoshi Nakamoto, 2008

Bitcoin är en digital och decentraliserad valuta. Transaktionerna verifieras med hjälp av principer från kryptografi. Bitcoin kallas även för en kryptovaluta. Tillsamman betyder dessa tre egenskaperna att Bitcoin inte har någon styrnings myndighet som en centralbank eller regering. Det gör valutan helt revolutionerande inom digital betalning och handel.

Det är istället ett peer-to-peer-nätverk (P2P) som ligger till grund för Bitcoin-teknologin. P2P betyder att alla användarna (också kallat noder) på Bitcoin-nätverket bidrar till att verifiera transaktionerna som körs genom det.

Istället för att en mellanman, som en bank eller betalningslösning, har ansvar för transaktionen är det alltså nätverket i sin helhet som ser till för betalingssäkerheten. Vi skal ta en noggrannare titt på hur detta fungerar om en stund.

Värdet till Bitcoin bestäms precis som med andra varor, som guld eller svenska kronor. Priset är bundet till efterfrågan, tillgänglighet och världsmarknaden för övrigt. Så länge det  finns en efterfrågan efter bitcoins vill det finnas ett värde.

Det är vidare värt och nämna att Bitcoin är en ren kryptovaluta – En plattform som är lagat specifikt för betalningar med den tillhörande valutan. Så sett är Bitcoin olik många nyare kryptoprojekt, där valutan gärna är sekundärt till själva föremålet med projektet.

Läs mer: Så köper du dina första Bitcoins

Blockkedje-teknologi och Bitcoin

För att förstå Bitcoin som en idé och betalingsmetod måste man först och främst förstå lite mer om hur blockkedje-teknologin egentligen fungerar. För att göra det så enkelt som möjligt kan du tänka på teknologin som en lång kedja med byggklossar (block).

Inne i varje byggkloss ligger det information. I teorin kan det vara information om vad som helst, men när det är snack om Bitcoin är informationen:

  • Hur mycket bitcoins som ska sendas
  • Vem som är avsändaren (köparen)
  • Vem som är mottagaren (säljaren)

Så länge den informationen verifieras av nätverket vill byggklossen (blocket) sättas på raden (kedjan). Där är den inlåst, och kan i grund och botten inte ändras. Så varför verifieras dessa informationsbyggklossar?

Det är här P2P-nätverket kommer in i bilden. I tillägg till transaktionsinformationen innehåller varje byggkloss sitt eget ‘fingeravtryck’ (en så kallad hash), samt fingeravtrycket till den föregående byggklossen. Om någon ändrar på informationen inne i byggklossen vill båda fingeravtrycken ändras.

Alla användarna på Bitcoin-nätverket sitter med information om alla transaktionerna som någonsin har genomförts på nätverket (Bitcoins ledger – en öppen, digital transaktionshuvudbok). Det betyder att de också sitter med föregående byggklossars fingeravtryck, därmed kan de bidra till att verifiera försök på att lägga till en ny byggkloss.

När en tillräcklig mängd användare på nätverket har bekräftat att både det föregående fingeravtrycket och det nya fingeravtrycket stämmer med transaktionshuvudboken kan byggklossen läggas till raden. Då får kedjan ett nytt block med information och transaktionen genomförs. Om informationen har manipulerats, och fingeravtrycket har ändrats, vill blocken avisas.

Bitcoin har som mål att ta bort mellanmannen i digitala transaktioner. När vi säger mellanman här pratar vi om en bank, som Nordea eller Swebank, eller en annan betalingsleverantör, som PayPal. I traditionella digitala betalningar vill mellanmannen i princip sitta med hela makten vid transaktionen. Med Bitcoin är det däremot det decentraliserade P2P-nätverket som sitter med denna makten.

De 21 miljoner bitcoins och vart de kommer ifrån

Då har vi kikat på hur Bitcoin-transaktionerna verifieras och genomförs. Men vart kommer bitcoins från i utgångspunkt?

Bitcoin baseras sig på ett system som kallas för proof-of-work. Enkelt förklarat betyder det att den som gör mest arbete, får mest ut av nätverket. När det är snack om Bitcoin är arbetet likt med CPU-kraft (processorkraft i datamaskiner) och betalningen är lik bitcoins. ‘Gruvarbetarna’ till Bitcoin-nätverket verifierar och behandlar transaktionerna, samt säkrar nätverket med specialiserad maskinvara.

Detta görs vid att maskinerna till gruvarbetarna löser det som kallas för krypteringsuppdrag. Tänk på det som matematik-problem, som blir svårare och svårare ju högre konkurrens det blir på nätverket. I starten, då det var få gruvarbetare, var det enkelt att få ‘grävt ut’ bitcoins.

Men därför Bitcoin-protokollen är skrivit precis så att bitcoins släpps i ett fastsatt tempo är Bitcoin-gruvdrift i allra högsta grad baserat på konkurrens. Idag finns det flera tusen miners, som skapar ett säkrare Bitcoin-nätverk, men som också gör det svårare att tjäna pengar på att gräva efter bitcoins.

Över tid blir antal bitcoins som skapas varje år (och därmed mängden du får utbetalt när du gräver efter dem) automatisk halverat. Det vill stoppa upp helt och hållet när 21 miljoner bitcoins är släppt ut i cirkulation, som är den förhandsprogrammerade definitiva mängden bitcoins.

Vem står bakom Bitcoin?

Bitcoin såg dagens ljus  2009 och den till nu anonyma skaparen går under pseudonymet Satoshi Nakamoto. Det är fortsatt okänt om Satoshi Nakamoto var en person, eller flera personer som jobbat samman.

Bitcoin skriver följande på sin hemsida:

Den första Bitcoin-specifikationen, och konceptet, blev publicerat på en e-postlista för kryptografi  2009 av Satoshi Nakamoto. Satoshi lämnade projektet sent i 2010, utan att dela så mycket om sig själv. Sedan denna gång har Bitcoin-nätverket vuxit exponentiellt, med många programutvecklare som jobbar med Bitcoin.

De första åren efter lansering var Bitcoin relativt okänt för andra en de speciellt intresserade. Ändå hamnade projektet i sökljuset efter att den digitala marknadsplatsen Silk Road startade och acceptera bitcoins för köp av narkotika och andra olovliga varor. Bitcoin var speciellt attraktivt på svartabörsen därför nätverket gjorde det möjligt att genomföra anonyma transaktioner.

Etter 2011 har man emellertid sett en enorm ökning i Bitcoin i den legitima världsekonomin, både med tanke på implementering, användning och värde. Transaktionsvolymen har gått upp, och det finns flera företag, både nätbaserade och reella, som accepterar bitcoins som betalingsmedel. Från den blygsamma starten  2009 har värdet stigit från ingenting till över 19.000 dollar (USD) på det högsta, i december 2017.

Bitcoin är det som kallas för open source. Alltså ett projekt baserat på öppen källkod, där ingen ägare eller person kan kontrollera Bitcoin. Alla som deltar på nätverket blir en del av Bitcoin-helheten, och designen är helt offentlig, tillgänglig for vem som helst.

Vad är förmålet med Bitcoin?

Föremålet med Bitcoin är att vara ett reellt, säkert och attraktivt alternativ till traditionella betalingsmetoder. Som den första decentraliserade digitala valuta i världen har Nakamotos ursprungliga dokumentation några helt konkreta idéer om vad Bitcoin skulle göra för nätbaserade betalningar.

Förtroendelöst system

Med Bitcoin är det möjligt att överföra pengar direkt mellan avsändare och mottagare. Säg att du är skyldig din kompis pengar för en middag ni åt tillsammans. I traditionell ekonomi ville du ha sent pengarna från ditt bankkonto och över till din väns bankkonto. Då är ni avhängiga av att lita på eran bank, som trots allt hanterar pengarna.

När man baserar en ekonomi på ett P2P-nätverk slipper man att ha en mellanman. Det enda som kräver är att man har tillit till matematiken nätverket är baserat på. Medlen vill faktisk vara säkra, därför att så många noder måste bekräfta samtliga transaktioner, samtidig som det vill bli helt onödigt med tillit till en tredjepart.

Snabbt och billigt

Bitcoin tar bort behovet för banker och betalingsleverantörer vid digitala transaktioner. Det gör en hel del med både hastighet och pris för att överföra pengar. Om vi fortsätter med exemplet ovan måste både din bank, och vännens bank, godkänna transaktionen för tillbakabetalning av middagen. Det vill normalt ta en veckodag och kosta pengar i avgifter.

När pengarna skickas digitalt via öppet nätverk går överföringen på några minuter. I tillägg tar inte banken eller betalingsleverantören ‘sin andel’ av pengarna, och kostnaderna för pengaöverföringar blir därmed minimala.

Öppet för hela världen

När man tänker på det är traditionella ekonomiska system egentligen ganska låsta till både nationer och finansinstitutioner. Om du ska överföra pengar till någon i utlandet kan det ta många dagar, därför pengarna ska flyttas genom så många olika ‘dörrar’.

Bitcoin gör det möjligt för användare från hela världen att få kontakt med andra användare från hela världen. Med hjälp av nätverket blir medler sent på minuter – och det har ingenting att säga om du sender från Stockholm till Oslo eller från New York till Bangkok.

Därför Bitcoin är ett betalingssytem baserat på blockkedje-teknologi är föremålet med hela projektet att lägga till rätta för bitcoins. Bitcoin jobbar alltså inte med några andra projekt än att göra nätverket så stort och säkert som möjligt, samt att få godkänt bitcoins som betalningslösning på världsbasis.

Värdeutvecklingen, och turbulensen, till Bitcoin

Bitcoins valuta värde är väldigt turbulent därför det inte finns någon stabiliseringsmekanism . Mark T. Williams från Boston University, som specialiserar sig på riskanalys, sa att till och med 2014 var Bitcoin-prisen sju gånger så ostabil som guld och arton gånger så ostabil som den amerikanska dollaren.

Det kan bland annat förklaras med att Bitcoin i allra högsta grad erbjuder en ny valuta med bitcoins, där användaren fortsatt testar ut hur nyttig pengarna kan vara för dem. I tillägg har Bitcoin otillräcklig likviditet till att värdet kan jämna sig helt ut.

På bakgrund av det har Bitcoin gått genom stora upp turer och ned turer sedan valutan blev lanserad. I juli 2010 växte prisen för en bitcoin med 1000%, från 0,008 till 0,08 amerikanske dollar.

Innan april 2013 hade Bitcoin nått den andra prisbubblan, då en bitcoin var värt hela $266. Men bara en månad senare föll valutan ner till 130 dollar igen. Det är ändå inget tvivel om att de som har haft is i magen och inte sålt har tjänat väldigt bra på det.

De som köpte 100 bitcoins i januari 2011 betalade 200 dollar för det. Om du hade suttit på mynten ville du haft ca 7 miljoner kronor i februari 2018, även efter prisraset en månad tidigare.

Fördelarna med Bitcoin

Många traditionella ekonomer vill säga att Bitcoin är ett projekt med problem. Det finns också de som har satsat stort, och tjänat sig rika på kryptovalutan. Här är någon av de viktigaste fördelarna med Bitcoin:

Det är decentraliserat

Bitcoin har ingen ägare, heller ingen central myndighet. Det är ett 100% decentraliserat betalningsnätverk, där alla användare i systemet bidrar till att hålla det säkert. Du kan överföra pengar och genomföra köp internationellt, och det är ingen regering som utövar någon kontroll över Bitcoin. Alla transaktionerna förs upp i Bitcoins ledger, där informationen är helt fastlåst på blockkedjan.

Transaktionerna kan inte ändras

Bitcoin baserar sig på sekvensering, där varje nytt block knyts till de föregående, finns det ingen transaktion som kan ändras etter den är bekräftat. Ingen kan ta bort, ångra eller ändra en transaktion som är låst in i blockkedjan. När pengarna först är sent är de sent och låst in i transaktionshistoriken. Du behöver aldrig att bekymra dig för falska eller kopierade transaktioner – nätverket vill alltid förhindra det.

Blockkedje-teknologi kan inte knäckas

Se framför dig att någon vill försöka att stjäla några bitcoins. De upprättar en nytt block som de försöker att köra igenom som en transaktion till blockkedjan. De har klart att ändra bägge fingeravtrycken (hash-ene) i blocken – ändå kommer de inte till att lyckas med försöket.

Det är beror på att alla node på nätverket sitter med tillgång till transaktionshuvudboken, och verifiering av transaktionerna baserar sig på stark kryptografi. För att knäcka Bitcoin-systemet måste du knäcka varje datamaskin på nätverket, något ingen så långt har lyckats med.

Bitcoin har bara blivit mer och mer utbrett som betalningsmedel runt omkring i världen, och har stigit enormt i värde sedan lansering. Men för att den ska kunna vara ett reellt alternativ till statliga fiat-pengar måste den stabilisera sig. I tillägg måste problemet med låg transaktionshastighet lösas, och flera företag och butiker måste väja att acceptera bitcoins som betalningsmedel.

Nackdelarna med Bitcoin

På bakgrund av de enorma svängningarna i Bitcoin-världen har valutan också fått en god del kritik slängt efter sig. Ekonomer över hela världen ställer frågor hur Bitcoin ska kunna fungera som en stabil valuta. När antalet bitcoins redan är fastsatt och det inte finns någon centralbank till att stabilisera svängningarna blir valutan väldig riskfylld.

Det vill alltid vara negativt för en vara eller valuta att priset både stiger och faller så enormt på så kort tid. Det är ett tecken på ostabilitet, och även om någon kan tjäna gott på plötslig växt, är det grund till att ställa ett frågetecken vid Bitcoin.

I tillägg till det är användning av bitcoins helt anonymt. Köper och säljare känner inte varandra, och bortsett från en transaktionslista förblir  utväxlingen anonym. Detta har fört till bekymmer för att Bitcoin tillrättalägger för kriminella transaktioner. När köp och sälj föregår i det gömda tillrättalägger detta för handel på svartabörsen.

Utan någon behörighet till en bank eller en regering är det vidare svårt för myndigheter över hela världen att kräva in skatt och avgifter från Bitcoin-transaktioner. Dessa pengarna opererar alltså utom vanlig nationalekonomi, som är bekymrande för de ekonomiska institutionerna som bidrar till att stabilisera den.

Trots turbulens är det ändå inget tvivel om att Bitcoin-projektet har satt igång en teknologisk utveckling som kommer till att omdefinera digital handel. Skeptiker säger att vi har och göra med en bubbla som snart spricker – mens entusiasterna är överbevisade om att den endaste vägen Bitcoin kommer till att röra sig är uppöver.

----

Källor
Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System
https://bitcoin.org/bitcoin.pdf

What is Bitcoin?
https://www.weusecoins.com

Bitcoin explained and made simple, The Guardian:

6,452.94
-1.32%
1.0
  • Marknadsvärde:
    $111,832,339,380.00
  • 24 h trading volym:
    $3,737,937,659.41
  • Cirkulerande tokens:
    $17,330,450.00
  • Totala tokens:
    $21,000,000.00
Köpa Bitcoin, Litecoin og Ethereum: Få 10$ startbonus! Köp på coinbase nu