cardano
Token

Cardano

(ADA)
Typ
Plattform
  • Överblick
  • Coindata
  • Marknader
  • Vad är Cardano?
  • De tre stora problemen med kryptovaluta
  • Ouroboros: Ett banbrytende Proof of Stake-protokoll
  • Vem står bakom Cardano?
  • Vilken funktion har ADA-valutan i Cardanos system?
  • Vad är fördelarna med Cardano?
  • Vad är nackdelarna med Cardano?

Världens första blockkedje-plattform som är utvecklat med utgångspunkt i vetenskaplig filosofi och en forskningsbaserad tillnärmning.

cardano

Vad är Cardano?

Cardano, med sin kryptovaluta ADA, är ett speciellt blockkedje-projekt. Det har vart under utveckling under flera år, och är på många sätt ett försök på att perfektionera kryptovaluta. Teamet bakom projektet består i stor grad av akademiker och experter, som utvecklar helt unika system för att lösa de existerande problemen kryptovaluta har idag.

Bitcoin är en första generation kryptovaluta, som var först ute med att senda pengar över ett decentraliserat nätverk. Metadatan, eller ‘historien’, bakom transaktionerna saknas, och systemet sliter också med skalbarheten. Ethereum kom som en andra generations kryptovaluta, med smartkontrakter baserade på ‘if this, then that’-logik. Med det på plats får man också mer omfattande transaktioner, men skalbarheten är fortsatt ett problem.

Cardano anses som en tredje generations kryptovaluta. Något helt nytt inom blockkedje-teknologi och digitala betalningslösningar. De  flesta kryptovaluta-projekten baserar sig på ett white paper, som kan sägas och vara visionen bakom idén. När den är färdig implementeras pappret i kod.

Hos Cardano måste alla rekommenderade lösningar till existerande problem genomgå en sträng peer review, alltså en kritisk värdering från flera akademiker och experter. Först när alla som läser förslaget blivit eniga vill det implementeras i praxis.

«Huvudfokuset (med Cardano) är och utveckla ett mer välbalanserat och bärkraftigt ekosystem som i större grad tar höjd för användarnas behov, samt andra system som söker bättre integrering.»

I tillägg till att erbjuda ett helt vattentätt kryptovaluta-system och smart kontrakt-plattform har Cardano vidare som mål att fungera som ett slags internet for kryptovaluta. Cardano ska vara plattformen som bygger broar både mellan olika kryptovaluta-plattformer, samt traditionella banksystem. Det är inget litet uppdrag och Cardano-projektet har identifierat tre stora problem som måste lösas för att de ska kunna lyckas.

De tre stora problemen med kryptovaluta

Såsom kryptovaluta har vart designat fram till idag finns det tre stora problem. Fler och flera blockkedje-projekt som kommer på banan försöker att lösa dessa utfodringarna. Men så långt är det ingen som har lyckas, i alla fall inte med alla. Cardano-projektet har som målsättning att erbjuda ett ekosystem där alla de tre stora problemen vid kryptovaluta löses.

SKALBARHET (SCALABILITY)

Denna utmaningen kan delas upp i tre under-utmaningar:

  • transaktioner per sekund
  • banbredd på nätverket
  • datamängd

Att skalera kryptovaluta handlar egentligen om hur man ska utveckla ett system som klarar av att tackla den ökande användningen av det systemet. Se för dig två barn som säljer kakor till en skolinsamling. De använder några timmar på att baka kakorna, och tar betalt i kontanter. Det går fint så länge de bara har några tiotals kunder – men vad om det plötsligt kommer tusentals, eller tiotusentals, av människor som ska köpa kakor av barnen?

Transaktionerna per sekund är ett av de absolut största problemen till Bitcoin och andra, äldre, kryptovalutor. Bitcoin-nätverket tacklar exempelvis inte mer än 3.3 till 7 transaktioner per sekund. Om du tänker dig att flera miljarder människor efter vart ska använda sig av kryptovaluta är det enkelt att se att detta är ohållbart.

Vidare får man en stor utmaning med nätverkskapacitet, eller banbredd på nätverket. Eftersom transaktionsmängden på ett blockkedje-nätverk ökar vill det bli omöjligt för var endaste nod (användare) att processa alla besked. På ett eller annat tidspunkt vill nodena få problem med sin egen kapacitet – och som en förlängning blir nätverkets kapacitet också pressat.

Blockkedje-teknologi och kryptovalutor är baserat på det man kan kalla för transaktionshuvudböcker, så kallade ledgers. Här lagras alla transaktionerna som någonsin har blivit genomfört på nätverket. Se nu för dig att miljoner av människor ska använda nätverket och kom ihåg att en av grundstenarna i en blockkedja är att alla sitter med all information. Datamängd, alltså storlek på transaktionshuvudboken, blir efter ett tag en utmaning.

Cardano har utvecklat ett banbrytande Proof of Stake-system för att lösa delar av skalbarhets-problemet till kryptovalutor, som vi tar en titt på lite längre ned i denna guiden.

INTEROPERABILITET (INTEROPERABILITY)

Idag är det kryptobörserna som i princip styr flyten av valuta och medel i blockkedje-världen. Om du ska köpa kryptovaluta med fiat-penger måste du skicka pengarna in på en börs, och köpa kryptovaluta där. Det är flera stora utmaningar med dessa börserna.
Först och främst är de sårbara. Det finns flera olika exempel på kryptobörser som har blivit hackade och förlorat flera hundra miljoner dollar i angreppet. Vissa har också fått lägga ner, därför att de har gått i konkurs av stölden. Kryptobörserna blir sittande med ett slags monopol på värdeflytten så länge de olika kryptovalutorna inte kan ‘snacka med varandra’.

Men det stora problemet är kommunikationen mellan oreglerade finansenheter (kryptovaluta) och reglerade finansinstutioner (banker). För att genomföra transaktioner och driva finans baserar bankerna sig på tre viktiga saker. Det är metadata, ägarskap och överenstämmelse av regler och standarder. Alla tre står på många sätt i stor kontrast till flera av grundpelarna till kryptovaluta och blockkedje-teknologi.

Metadata handlar om historien bakom en transaktion. Vad köpte du? Hur köpte du det? Vem köpte du det av? Hur många led måste betalningen igenom för den endar upp hos dig? Bankerna är pliktiga att rapportera mistänksamma transaktioner och hanterar mycket sensitiv information. På en blockkedja är det problematiskt, då varje transaktion ligger i huvudboken och därmed är offentlig.

Vidare behöver bankerna information om ägarskap och identitet vid alla transaktioner. Det håller inte bara med historien bakom pengarna; banken måste veta vart de kommer ifrån och var de ska. Tillslut måste bankerna se till för att reglerna och standarder följs, så att de motarbetar pengatvätt, finansiering av olovliga aktiviteter. Kryptovalutor, som ska vara anonyma, passar inte in i det traditionella systemet.

Cardano önskar att skapa en kryptovaluta som vill fungera som ett slags Babels torn och därmed lösa problem med interoperabilitet. För att få till god och säker värdeflytt mellan de oreglerade och reglerade finansenheterna är man avhängig av en lösning som kan tyda samtliga existerande system, och kommunicera på tvärs.

BÄRKRAFTIG UTVECKLING (SUSTAINABILITY)

När någon bestämmer sig för att starta ett blockkedje-projekt kör de som oftast en insamling, eller en dugnad, också kallad en ICO. Pengar blir hämtat in, projektet utvecklas – och vad händer sen? Hur ska man betala för vidareutveckling och kostnader av blockkedje-projekt efter att pengarna har tagit slut? För att en blockkedja ska vara bärkraftig måste den ha kapacitet till att betala för sina egna räkningar.

Cardano föreslår en slags statskassa för sin kryptovalutan, ADA. Istället för at de som ‘vinner’ en ny block i kedjan får all avkastning, vill en liten andel gå til kryptovalutans decentraliserade bankkonto.

Om en programmerare exempelvis önskar att vidareutveckla kryptovalutan kan hon eller han senda in ett f'örslag och ‘söka’ om pengar från statskassan. Ägarna av tokens på blockkedje-nätverket stämmer på vilka projekt de har tro på, projekten som ‘vinner’ får utbetalt medlerna de behöver från kryptovalutans centrala kassa.

Det ser till att varken utvecklarna eller ‘aktieägarna’ (token-ägarna) får för mycket kontroll över Cardano-nätverket. Både utvecklarna och ägarna måste samarbeta för att föra vidare projektet vid att finansiera de tilltagen flest tror vill vara positiva och bidra till växt.

Ouroboros: Ett banbrytende Proof of Stake-protokoll

Ouroboros är Cardano-projektets försök på att lösa ett av de tre skalberhetsproblemen, nämligen transaktioner per sekund. Det är en konsensus-protokoll som er designat med framtidiga transaktionsbekräftelser i DNA-et. Utvecklarna har tagit höjd för hur stort nätverket potentiellt kan komma till att bli och skrivit det in som del av koden i protokollet.

Ouroboros bryter ‘världen’ in i epoker, som igen är delat in i så kallade slots, eller luckor. För varje lucka håller protokollen ett ‘val’. Det skjer vid att se på distributionen av tokens på nätverket (vilka användare sitter med störst andel av tokens) och därefter dra en slot-ledare från ett random val med tal. I Ouroboros fungerar en slot-ledare i princip som en gruvarbetare i Bitcoin-protokollet, en person som ‘vinner’ ett nytt block i kedjan.

För att få lägga ett block till i kedjan måste slot-ledaren bekräfta ett antal transaktioner. När det är gjort vill blocken genereras, innanför den förhandsprogrammerade tidsramen (ca 20 sekunder). Ouroboros-protokollen är inte avhängig av att varje lucka fylls med ett block för att röra sig vidare. Om en slot-ledare av en annan grund inte får bekräfta de aktuella transaktionerna vill slot-en helt enkelt förbli tom.

Det som gör Ouroboros så speciellt är att det är den första Proof of Stake-protokollen som är matematisk bevisat att vara det som kallas f'ör provably secure. Det betyder helt enkelt att säkerheten till protokollen kan bevisas med matematik – Cardano-projektet kan säga att deras protokoll  är helt vattentätt, just för att det kan bevisas.

Vem står bakom Cardano?

Cardano har ett stort team bakom sig, i och med att projektet är forskningsbaserat och driver med omfattande akademisk värdering av alla nya idéer. Det är företaget Input Output Hong Kong (IOHK), med Charles Hoskinson i spetsen, som har stått för organiseringen av projektutvecklingen.

Charles Hoskinson är matematiker och var en del av teamet som startade Ethereum. På IOHK försöker han och utarbeta en helt ny kryptovaluta, som vill vara lika revolutionerande som Ethereum var i sin tid. Cardano, och ADA (vi ska se på den strax), blev lanserad i september 2017 efter över två års utveckling.

Ouroboros är designat av ett kryptograf-team från fem akademiska institutioner, ledd av professor Aggelos Kiayias (University of Edinburgh). Proof of Stake-protokollen är special lagat för Cardano. Som med allt annat i projektet har Ouroboros blivit skrivet med utgångspunkt i matematik och kryptografi på en avancerad nivå.

Även om löpet redan är kört ska det preciseras att Cardano i allra högsta grad är ett dynamiskt kryptovaluta-projekt. Teamet önskar och perfektionera blockkedje-teknologin och har därmed en långsiktig plan för utplacering av flera olika funktioner och nya idéer.

Vilken funktion har ADA-valutan i Cardanos system?

ADA kan på många sätt jämföras med Ether. Det är det underliggande värdesystemet i Cardanos ekosystem för kryptovaluta och smartkontrakter. F'ör att genomföra transaktionerna, överföra värden eller utveckla applikationer är det ADA som vill användas.

ADA körs genom Daedalus-plånbocken till Cardano. Den blev utvecklat specifikt till projektet och är därmed baserad på avancerad kryptografi och väldig hög matematisk säkerhet. Teamet bakom Cardano ska eftervart lansera funktioner som gör det möjligt för plånboken att stötta andra kryptovalutor än ADA. Det är i tråd med Cardanos mål om att bli kryptovalutans brobyggare.

Blockkedje-nätverket till Cardano är baserat på smartkontrakter för att genomföra säkra transaktioner. Det använder också öppen källkod, som betyder att utvecklarna kan laga applikationer på toppen av det underliggande Cardano-nätverket. ADA vill ha en speciell  viktig funktion som värde i dessa applikationerna.

Vad är fördelarna med Cardano?

Det är tre saker som gör Cardano till ett helt eget kryptovaluta-projekt.

FORSKNINGSBASERAT

Som tidigare nämt är det inte vanligt för nya krypto-projekt att använda så mycket tid på utveckling av visionen som Cardano har gjort. Generellt ser man en white paper som därefter implementeras. Cardano har bestämt sig för att göra saker ordenligt, och använda sig av akademiker som specialiserar sig på relevanta områden.
Med en ordentlig värdering av alla nya idéer har Cardano-projektet sett till att de inte ger sig f'ör de finner en lösning på alla existerande kryptovaluta-problem. Det är väldigt positivt att blockkedjan är baserad på omfattande analys och värdering, så att utmaningen tas upp finnan de kommer live.

UTVECKLAR ETT SYSTEM FÖR UNIVERSAL KOMMUNIKATION

Det är helt banbrytande för ett blockkedje-projekt att ha som mål om att alla kryptovalutor och existerande banksystem ska kunna kommunicera med varandra. Ändå är det just detta Cardano försöker att få till. De vill få på plats en lösning  där deras plattform vill vara budbringaren på kryss och tvärs genom alla andra system.

TREDJE GENERATIONS KRYPTOVALUTA

Med så snabb och stor utveckling är det positivt att några projekt försöker att göra något mer än att bygga på existerande teknologi. Det finns ett hav av ICO-er baserat på Ethereums nätverk, men inte alltför många kryptovalutaer som introducerar banbrytande teknologi på en kryptografisk nivå. Om Cardano lyckas med implementering av alla systemen kan värdet potentiellt skjuta till himlen.

Vad är nackdelarna med Cardano?

Även om grundighet är en positiv sak kan man undra om Cardano-teamet försöker vara alltför noggranna. Är det här projektet helt enkelt alltför omfattande för att lyckas? Kom ihåg att plattformen syftar till att lösa stora och grundläggande problem, uppfylla ett antal befintliga behov, och samtidigt vara en funktionell kryptovaluta. Detta är en hel del flugor i en smäll, och laget kommer att behöva arbeta mycket strukturerat för att lyckas.

Dessutom är Cardano fortfarande i startskedet. Det släpptes inte förrän i september 2017 och det finns fortfarande flera problem som grundarna inte har lyckats hitta några lösningar till. Några av dessa är nedprioriterade, men andra, menar även Charles Hoskinson, kommer att kräva en hel del arbete och kreativitet.

Kom också ihåg att Ethereum, trots sina svagheter, genomförs i stor skala. Så gott som alla nya ICO-race och decentraliserade applikationer baseras på Ethereum-protokollet. Är det troligt att Cardano kommer att lyckas slå ut denna jätte?

Trots dessa utmaningar, bör det noteras att Cardano är ett mycket intressant projekt. Om laget lyckas lösa alla de tre stora kryptovaluta-frågorna är de på rätt väg att etablera sig fullt ut på marknaden. Då kan Cardano och ADA på sikt vara en verklig konkurrent till både Bitcoin och Ethereum, som en av branschens första tredje generationens kryptovalutor.

Källor

Cardano Simply Explained
https://www.youtube.com/watch?v=Do8rHvr65ZA

Why we are building Cardano
https://whycardano.com

IOHK | Cardano whiteboard; overview with Charles Hoskinson
https://www.youtube.com/watch?v=Ja9D0kpksxw

IOHK presents at Oxford University: Ouroboros
https://www.youtube.com/watch?v=Nlmv4fg4NQk&list=PLnPTB0CuBOBw9H7dynFu9U25vqFWRw1UX

IOHK | Cardano whiteboard; Ouroboros with Prof. Aggelos Kiayias
https://www.youtube.com/watch?v=nB6eDbnkAk8

0.06
7.38%
0.00001442
  • Marknadsvärde:
    $1,510,660,399.00
  • 24 h trading volym:
    $115,812,594.14
  • Cirkulerande tokens:
    $31,112,483,745.00
  • Totala tokens:
    $45,000,000,000.00
Köpa Bitcoin, Litecoin og Ethereum: Få 10$ startbonus! Köp på coinbase nu