Sist uppdaterad: 11. Mars 2018
Marknad

Vad är en Stablecoin?

I denna artikeln ser vi närmare på vad en "stablecoin" är och vilka problem dessa valutor prövar att lösa i kryptomarknaden.
Jan H

Utfodringen med kryptovaluta

En valuta har flera användningsområden. Primärt är det en enhet som används som betalning för att byta till sig varor och tjänster. Sekundärt ska det vara en stabil enhet där man kan lagra ekonomiskt värde tryggt över tid. För att en valuta ska vara tillägnat för att lagra värde bör man vara säker på att värdet håller sig stabilt och förutsägbart över tid.

Per dags dato har kryptovalutor visat sig och vara ett dåligt alternativ till det sista. Det går inte att lagra värde på ett effektivt sätt när priserna svänger med 20 % på en vanlig dag. Trots för det kallas Bitcoin för «det digitala guldet», som refererar till att man ska kunna lagra värde i Bitcoin på lik linje som man har gjort med guld i lång tid.

Bitcoin och Ethereum är två av de mest dominerande kryptovalutorna, men värdet svänger väldigt. Volatiliteten ökar spekulationen och intill vidare lägger det ett lock på massadoption och användarvänlighet. Det är för exempel inte lönsamt att få lönen utbetalt i Bitcoin när köpkraften kan ändras i löpet av ett par timmar.

Som nämt ovan hämmar volatiliteten i kryptomarknaden adoptionen av teknologin och användingen av kryptovalutor till det de är designat till att göra. Det många missförstår med kryptovalutor är att inte alla har som föremål om att ersätta det existerande pengasystemet och de traditionella valutorna vi har idag. Bitcoin försöker bland annat att lösa problemet med att man är beroende av en tredjepart för att överföra pengar från A till B, och att betalningen tar orimlig lång tid. Det är Bitcoin, men alla valutorna har inte det föremålet.

Problemställning

Idag finns det enligt Coinmarketcap.com över 600 tokens som är byggt på Ethereums nätverk. Ethereum är en blockchain som låter utvecklarna laga decentraliserade applikationer (dApps) på nätverket. De applikationerna har egna tokens och i många tillfällen är de så kallade «utility tokens», som ska ha en egen nytta innanför ett eget ekosystem. Dessa ekosystem och applikationer är avhängig adoption och att man använder en token till det den faktisk är designat till.

Tänk dig för enkelhetens skull att Ethereum är Internet och en decentraliserad applikation är E-post. För att senda en E-post behöver du en token. I dagens kryptomarknad är varje token objekt för prisspekulation. Vem vill använda en token till att senda en E-post när man vet att värdet kan dubbla sig i löpet av väldig kort tid? Och på den andra siden kan någon välja och hålla sig undan en sån token då värdet kan sjunka kraftigt rätt etter man har köpt den. Här är det fortfarande ett uppenbart problem.

Lösningen

Lösningen på det problemet kan vara stablecoins . Det är kryptovalutor som prövar att lösa problem den extrema volatiliteten i de andra kryptovalutorna medförer.

Marknadsvärdet av en stablecoin ska alltid hålla sig stabil, och värdet kan för exempel vara bundet upp mot dollarn. Ett mynt ska för exempel alltid vara värt 1 dollar.

Det finns flera metoder att uppnå prisstabilitet på, något vi kommer tillbaka till i nästa avsnitt.

Stablecoins kan vara med på att få ut ett riktigt potential i blockchain-teknologin och hjälpa till med en bredare adoption. När volatiliteten försvinner blir en valuta mer riktig till att använda som betalingsmedel och för lagring av värden. Då blir det enklare för större företag att  starta använda teknologin för att göra snabba betalningar, utan risk för att betalningen ändras under tiden. Idag kan man för exempel riskera att prisen svänger mer en vad en traditionell överföring kostar, bara under den korta tiden överföringen tar.

Bruk av stablecoins vid trading

Hittills är det mest vanligt att använda stablecoins när marknaden är orolig. För de som spekulerar i kryptovaluta är det en lång och oönskad väg att gå från kryptovaluta tillbaka till fiat (Dollar, Euro, NOK) när marknaden korrigerar sig. Då är det enklast att ha en stabil valuta lätt tillgänglig. Idag är den mest kända stablecoinen som används vid trading Tether (UDST). På flera av de största börserna, även Binance och Bittrex, kan man växla kryptovalutor direkt till Tether. På lik linje kan man växla tillbaka till de valutorna man önskar när man vill gå in i marknaden igen.

Bilden under visar hur prisen på Tether mätt i dollar (grön linje) utvecklar sig över tid. Den gula linjen visar hur utvecklingen i Tether har vart mätt i Bitcoin.

ANDRA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Hittills används Stablecoins som sagt primärt till trading. Det sista året har antalet nya företag som önskar och slåss om tronen för stablecoins ökat enormt. Några av de nya aktörerna är Maker, Bitshares, Havven, TrueUSA, Digix Gold, Kowala og BaseCoin. Alla önskar primärt att erbjuda en stabil valuta som kan leverera en snabb betalning och adoption. Ett par av projekten ser också att en stabil valuta vill ge rum för lån och långsiktiga terminkontrakt.

Vilken mekanism ligger bakom en stablecoin?

Som du har fått med dig inledningsvis ska en mynt av en stabil valuta som regel vara bundit upp mot prisen på en stabil ägarandel. De allra flesta lägger till grund att ett mynt ska kosta 1 dollar. Idag är det 3 olika modeller bakom de olika stablecoinsen och varje av de har en egen metod som ser till att prisen håller sig stabil.

1. CENTRALISERT «I-O-U»

Här skapar ett företag ett virtuellt mynt som representerar ett krav på en underliggande ägarandel. Den underliggande ägarandelen är som regel pengar som lagras på ett konto eller i ett valv. Detta är tillfället för bland annat Tether och Digix. 1 mynt är bundet till 1 dollar, och myntet är låst till denna växlingskursen.

Olämpan med denna modellen är att ägarskapet till de underliggande ägarandelarna är centraliserade. Det leder till ett tillits problem ovanför skaparna och man måste lita på att de faktiskt äger och har de underliggande värdet.

Tidigare i år var Tether Limited, företaget bakom Tether, i hårt blåsväder då det blev tvivel om företaget hade värden som kunde stötta ett 1:1 växlings förhåll med mynten de hade producerat.

2. PANT AV BEHÅLLNINGEN

Här kan man laga stablecoins själv via existerande plattformer, som för exempel Bitshares, Maker och Havven. Du ställer delar av egen behållning som pant via ett smartkontrakt och får utbetalt nya mynt. Man kan för exempel använda Maker och låsa Ethereum värt $150 och få ut Dai värt $100. (Dai är Maker`s token och är en stablecoin).

Det negativa med denna metod är att man har skuld (til Maker) som är pantsatt i en ägarandel som är väldigt volatil. Man kan för exempel riskera att panten man ställer i Ethereum sjunker under värdet till behållningen man har av Dai. De olika plattformerna har olika metoder för att ta hänsyn till denna risken. Ett exempel är att man måste ställa med en pant som är högre än det man får «låna». precis som i exemplet där man ställer med $150 i pant och får ut $100.

3. INGEN PANT, INGA UNDERLIGGANDE ÄGARANDELAR

Den mest kända prismekanismen vi känner till idag är baserad på tillbud och efterfrågan. Om tillbudet är där och efterfrågan går upp, går priset upp. Om efterfrågan sjunker, går priset ner.

Den sista metoden använder en algoritm som hela tiden övervakar efterfrågan efter mynt av stabila valutor.  Algoritmen reglerar tillbudet precis att prisen alltid förhåller sig stabilt. Priset på dessa mynt är i likhet med exempel 1 som regel fastsatt till $1.

VILKEN ÄR BÄST?

Det är inget enkelt svar på den frågan. Här måste man företa egna kompromisser och värdera vilken metod man är mest komfortabel med. 2) och 3) är decentraliserade, något många krypto-entusiaster värdesätter.

Håll dig uppdaterad

Forsätt och besök Coinweb.se för uppdaterade nyheter från kryptomarknaden. Följ oss gärna på Facebook för att få med dig de sista nyhetsartiklarna. 

Coinweb-teamet